Leken är bland det viktigaste vi har för engagemanget, tilliten och relationen! Jag leker ofta med mina hundar, ibland mer eller mindre. Men bland det roligaste som finns är att i full närvaro hundra procent hänge sig leken med sin hund. Att testa olika typer av lekar, både med och utan leksak och hitta på egna hittepålekar att göra tillsammans med hunden är så otroligt roligt. Detta börjar jag med redan när jag får hem en ny valp, men fortsätter med det livet ut.
Stellas favoritlek är kurragömma och sno leksaker. Stella älskar när man gömmer sig för henne, och hon får leta rätt, och precis i hittandet så ropar man “BU!” så hon blir lite skrämd och sen drar hon iväg på en busrepa. Sen bjuder hon upp till att leken ska fortsätta. Man kan se på hela henne hur hon lyser upp och går upp i fullkomligt bus under denna leken. Sno leksaker är näst bäst, och ganska mycket när det passar henne. Hon är inte så mycket för kampa men däremot älskar hon när hon har en leksak i munnen och låter farlig, sen vill hon lägga fram leksaken så jag ska försöka ta den, men i sista sekund så drar hon undan den och snor den mitt framför mina ögon och händer. Hon blir väldigt glad och sprallig av att lyckas vinna leksaken varje gång.
Aya gillar att bli jagad och att ha dragkamp. Blir hon jagad så sätter hon hela rumpan under sig och springer så fort som benen bara bär och är jätteduktig på att lägga in fintar för att lyckas springa ifrån mig. Hon har jättestor kamplust och älskar att kampa i fluffiga leksaker.
Dash är lätt att hitta engagemanget hos. Han älskar alla prylar och all mat. På filmen ovan är han hos veterinären för sin 12-veckorsspruta. Det han inte gillar är fysisk beröring i lek och träning. Då blir han lite sur och kavlar upp ärmarna ännu mer. Ibland lägger jag in det lite med flit, för att jag vill komma åt den känslan, men gör jag det för mycket så slår det över i fel känsla. Han älskar att kampa, men han gillar också att använda sina tassar. Så han kramar gärna mina armar och ben när han leker, och han gillar också att trycka upp leksakerna och framtassarna mot mig. Dash har inte riktigt lika mycket ägande i leken, utan tycker det är roligt att vi kan leka tillsammans.
Echo (på filmen nedan) älskar också att leka. Han älskar att äga sina prylar och drar gärna iväg på stora ärevarv och ser helst inte att han behöver komma tillbaka med leksaken. Så med honom behöver jag lägga lite extra tid på att få igång en sådär härlig lek. Filmen visar vårt andra lekpass vi gjorde idag. Idag ville jag testa av lite olika sätt att leka med honom för att se hur han svarade på hur jag rörde mig, hur jag lät osv. I första passet vi gjorde så jobbade jag helt utan leksak och fick igång leken bara mellan mig och honom, sen introducerade jag leksaken när jag upplevde att han var som mest engagerad i leken. Idag fick jag ett viktigt svar på leken som jag tänkte jag skulle ta med mig och utveckla nämligen att Echo tycker om att skrämmas. Låter kanske lite konstigt? Men låt mig förklara!
När vi lekte första passet utan leksak så testade jag att låtsas bli rädd för honom, låtsas bli arg, jaga efter honom, skrämma honom – ja, vi skojade och stojade och när han fick ta i emot mig och jag blev “rädd” så såg jag en annan glöd tändas i ögonen på honom. Jag drog då fram leksaken och vi började leka med den på samma sätt. Leksaken var ingen särskild utan en leksak som vi har haft länge och använder ibland. Efter några minuters lek av skrämsel och bus så fick han (och jag!!) vila lite. Då la jag ut en leksakshög där jag inkluderade den gula leksaken han fick när han fick vara farlig och skrämmas.
Efter lite vila och förberedelser så startar jag upp leken igen (detta pass är det som är på filmen nedan), åter igen utan leksak, men nu med en leksakshög på golvet. Det som händer då är att han själv efter att ha blivit skrämd (av mig), springer och hämtar – just precis, den gula leksaken han fick ha när han skrämdes – för att komma direkt tillbaka till mig och börja skrämmas tillbaka. Intressant tänkte jag då! Någonting hände där när han fick skrämmas och han kopplade det troligtvis kanske till leksaken?
I detta lekpass testar jag åter igen att bli rädd, skrämma honom, bli arg (jag muttrar och säger “loss” vilket inte betyder någonting för honom eftersom att jag säger “Tack” när jag vill att han ska släppa på riktigt), vi jobbar växelvis och vid en punkt så springer han tunnel genom mina ben, och då passar jag på att kolla om det var en rolig lek för honom – och jajamen! Det var det minnsann eftersom han upprepar tunnel-leken flera gånger. Echo älskar också att bli kliad på rumpan och vara ganska fysisk i leken.
Detta pass resulterade i 3 minuters lång 100%-ig engagerad lek. Ett superpass med andra ord!
PS. En annan intressant tanke
Notera när jag blir “rädd” och drar upp armarna, hur hans intensitet ökar? Värt att lägga en tanke på i vardagslydnaden om du har en hund som hoppar mot dig och du tycker det är lite obehagligt och tjuter och drar upp armarna. Det kan faktiskt vara en sån grej som gör att hoppandet ökar.
Leker du mycket med din hund?
Men nu blir jag nyfiken!
Hur ser det ut med leken för er?
Leker du mycket med din hund?
Har du provat att spela på dina egna känslor i leken? Så som att bli rädd, arg osv?
Kommentera gärna nedan!
Halloj
Jo vi har tränat på att leka ibland känns det som att jag inte gör annat om dagarna 😂 men en jag är ju gammal och har gamla tankar kring hundar och lekar mm så det kommer inte helt lätt och naturligt för mig.
Att börja leka med hundarna har varit det svåraste som jag lärt mig dessa år…
Jag har mer strikt vuxen ålder sätt att vara med hundarna men jag har verkligen försökt att lätta upp stämningen för att få bättre resultat på träningen.
Så till alla er som är stela tanter (men kan vara ung och ändå vara tant) börja träna på att leka med hundarna 🩷
Härligt att höra 🩷 det går alltid omvärdera gamla tankar och hur det var! Heja heja!